TEXT: Matilda Nilsson, BILD: Karina Brozinic
Tidpunkt för beskärning är ganska flexibel, så länge man undviker tillväxtperioden under vår och försommar. Både vårvinter och JAS (juli-september) fungerar. Enklare putsning kan göras stor del av året, medan större ingrepp bör planeras till JAS, speciellt om växten är dåligt härdig.
- Endast mindre beskärningsingrepp vid behov, eller ingen beskärning alls passar ett flertal städsegröna växter. Några exempel är rynkolvon, vinterrosling och rododendron (R. yakushimanum m fl), vars grundform är fin att bevara.
- Föryngringsbeskärning (att skära ner busken nära marken) kan passa vissa arter, som tenderar att bli lite risiga, rangliga eller har tätt med tunna grenar, som lingontry, mahonia eller lagerhägg.
- Barrväxter finns numera i många miniatyrvarianter med ett minimalt beskärningsbehov, om ens något. Med en tillväxttakt på någon cm om året kan beskärningsverktygen vila.
- Häckar av barrväxter och mer snabbväxande barr kräver viss försiktighet vid beskärning eftersom många har svårt att bryta nya kvistar från gammal ved. En granhäck eller liknande ska alltid beskäras endast i årets nytillväxt för att behålla sin gröna yta, kala partier kan annars uppkomma. Tidpunkten kan vara både JAS och vårvinter. I det senare fallet är det således förra årets nytillväxt som beskärs. Klipp hellre ofta och lite än sällan och mycket. Idegran är ett undantag, den tål kraftig beskärning, bryter gärna nytt från äldre ved och används därför ofta till formklippningar.
Publicerad: 2010-08-13
Matilda Nilsson är biolog och trädgårdsingenjör med inriktning design. Hon driver företaget Biotopia Landskap och Trädgård, där hon arbetar som konsult, designer och skribent. Hennes specialitet är växtkunskap, ståndort, grönytor för biologisk mångfald och energieffektiv trädgårdsplanering. Biotopia har haft uppdrag både i Sverige och mellanöstern, där projekten handlat om vattenbesparande trädgårdar i ökenklimat.