TEXT: Helena Karlén, BILD: Hartmut K Schüssler
I naturen varierar ljuset med breddgraden och från plats till plats. Vårt land ligger långt norrut där solen står högt på sommaren och lågt på vintern. Det är förklaringen till att vi har våra fyra årstider. Den 21 september är det höstdagjämning och dag och natt är lika långa. Resten av året och fram till vårdagjämningen den 21 mars, vinner mörkret över ljuset och det blir kallare och vinter.
Växter har en fantastisk anpassningsförmåga och i vår natur klarar sig växterna genom den tuffa vintern genom att gå i vila. De vet när det är dags genom att t.ex. registrera hur lång dagen är och det sker i bladen. När dagarna blir kortare förbereder de si g därför på olika sätt inför den kommande vintern. Det vi kan iaktta är t.ex. att bladen får höstfärger i gult, orange och rött. Det beror på att dolda färgämnen i bladen framträder när det gröna klorofyllet bryts ner. Innan bladen fälls sker en transport neråt i växten av ämnen som växten kommer att behöva till kommande år. Dessa ämnen lagras i rotsystemet och i stammen över vintern och följer sedan med uppåt när savstigningen kommer igång på våren. Örterna på marken, t.ex. våra trädgårdsperenner, vissnar ner helt eller delvis och övervintrar med välfyllda rotsystem och vilande knoppar nära markytan. Ett skyddande lager av gamla löv eller snö gör att dessa ändå klarar sig bättre.
Under årtusenden har växterna tvingats att anpassa sig till förändringar och de som inte klarat detta, har slagits ut. Anpassningen till olika ljusförhållanden är exempel på detta. Vi delar in växter i solväxter, skuggväxter, samt de som trivs bäst i vandrande skugga. Solväxter trivs på öppna ytor och kan skydda sig på olika sätt om solen blir för stark. Hamnar solväxter i skugga försöker de till varje pris att ta sig ut i ljuset och blir långa och taniga. Skuggväxter däremot tål inte alls stark sol. Istället är de mycket bra på att utnyttja det lilla ljus som blir nere på marken under träd och buskar. De breder ut sina blad och utvecklar extra mycket klorofyll för att fånga ljuset. Bland dessa finner vi t.ex. ormbunkar och marktäckare som skuggrönska och vintergröna.
Växter vet också varifrån ljuset kommer. Det ser vi hos växter som står på fönsterbrädan. Inomhus är det ganska lite ljus. Därför vänder de bladskivorna mot ljuset och nya skott kröker bort från rummet. I naturen kan växter välja att vända bladen mot eller från ljuset beroende på hur starkt eller svagt solljuset är.
Fem olika ljusfärger; vitt, rött, gult, grönt och blått.
Växter bryr sig också om färgen på ljuset. Dagsljus är en mix av alla färger från kortvågigt blått till långvågigt rött ljus. Ju kortare våglängd, desto energirikare är ljuset. I växthus och till växter inomhus, kan det behövas växtlampor under vinterhalvåret. LED-lampor är en ny typ av belysning som fått stort genomslag för att de är energisnåla, har lång livslängd och är mindre miljöbelastande. Idag forskas det på LED-lampor som växtbelysning. Eftersom de finns vita eller enfärgade i många ljusfärger, är det möjligt att skräddarsy en växtbelysning som passar perfekt till växternas behov. Det som återstår att lösa är att de behöver bli ljusstarkare och billigare.
Publicerad: 2010-09-22