TEXT & BILD: Nathalie Stridsberg
En liten smygare som man inte tänker på är faktiskt våtarven, eller naten som den också kallas. Ett invasivt ogräs men en mycket effektiv marktäckare. Den kan vara välkommen i måttlig mängd i min rabatt med sina fruktigt, gröna blad och vita, pigga blommor. Den klär in stenarna på ett tilltalande sätt. Våtarven är dessutom ätlig. Smakar lite som machésallat. Det gäller bara att hålla efter den lite så att den inte inkräktar på de andra växterna man själv satt dit.
De vilda ogräsarterna håller sig inte alltid fina lika länge som förädlade kommersiella växterna, men de går ibland utmärkt att klippa ner efter blomning för att sedan låta komma tillbaka igen. Nävor och malvor är fina exempel på detta. Och när de är överblommade och fula kan man med gott samvete bara dra upp dem och lämna plats för nästa.
Att lämna det ogräs som man själv väljer att behålla för att det är vackert, gör också att man tar bort en del stress från odlandet. Det gör inte så mycket om det kommer en liten klöver eller daggkåpa. Inte så svårt ta bort svinmållan eller fibblan om du inte tycker att de är vackra, har fel färg på blomman eller hamnar på fel plats.
Att tänka så här kring sina planteringar, att följa trädgårdens egen vilja till viss del, är bra för en hållbar framtid. Man minskar sitt behov av specialjord och gödsel vilket både miljö och plånbok uppskattar.
Vill du ta reda på vilka ogräs du har i din trädgård kan du med fördel använda databasen Digiflora.se.
Läs även artikeln 'Ogräs som indikationsväxt'.
Publicerad: 2010-09-17
Nathalie Stridsberg är trädgårdsingenjör med inriktning odling och design. Hon driver företaget GartneriNathalie. När Nathalie designar trädgårdar utgår hon alltid från platsens förutsättningar och det som redan växer där innan hon går vidare i planeringen av trädgårdar. Det har blivit GartneriNathalies signum och hjärtefråga, eller som hon själv uttrycker det ”Din ståndort är min ståndpunkt!”.